Drönare från grunden en komplett guide

Glöm allt du trodde du visste om radiostyrda leksaker. En modern drönare är snarare en intelligent, svävande plattform som hela tiden jobbar för att hålla sig själv i perfekt balans. Denna obemannade flygfarkost, ofta kallad UAV, har gått från att vara nischad militär teknik till ett vanligt verktyg för allt från storslagen naturfotografering till avancerade industriinspektioner.

Förmågan att nå platser som tidigare var omöjliga att komma åt har öppnat dörrar vi inte ens visste fanns.

Hur funkar en drönare i praktiken?

Enkelt förklarat är en drönare ett smart samspel mellan flera komponenter som jobbar ihop för att ge dig stabilitet och precision i luften. Istället för en stor, klumpig motor använder de flesta drönare du köper idag fyra eller fler mindre motorer, var och en med sin egen propeller. Denna design, känd som en quadcopter, är hemligheten bakom drönarens smidighet.

Motorerna och propellrarna är drönarens muskler, men det är hjärnan – flygkontrollenheten – som är dirigenten. Den här lilla datorn tar emot och bearbetar tusentals signaler varje sekund från en rad olika sensorer.

Drönarens viktigaste sinnen

För att hålla sig stabil i luften och veta exakt var den är, förlitar sig drönaren på några avancerade sensorer. Tillsammans ger de en komplett bild av drönarens rörelser och omgivning. De tre viktigaste är:

• Gyroskop: Känner av drönarens minsta lutning och rotation. Om en plötslig vindpust knuffar till den, säger gyroskopet direkt till flygkontrollen att justera motorerna för att parera rörelsen.
• Accelerometer: Mäter hur snabbt drönaren accelererar eller bromsar i alla riktningar. Det är detta som gör att den kan hovra blickstilla på en och samma punkt eller hålla en jämn fart framåt.
• GPS-modul: Fungerar som drönarens inbyggda karta och kompass. Genom att prata med satelliter vet den exakt var på jorden den befinner sig, vilket är avgörande för funktioner som automatisk "Return to Home".

Tänk dig att du balanserar en pinne på fingret. Din hjärna tar konstant emot signaler från ögon och nerver för att göra blixtsnabba justeringar med handen. En drönares flygkontrollenhet och sensorer gör exakt samma sak, fast med en nästan ofattbar hastighet och precision.

All denna data bearbetas i realtid för att finjustera varje propellers hastighet. Om du vill flyga framåt, saktar de främre propellrarna ner lite medan de bakre ökar farten. Det får drönaren att luta sig framåt och börja röra sig. Denna dynamiska balansakt är vad som gör moderna drönare så otroligt stabila och förvånansvärt lätta att flyga. Vill du komma igång med en av de populäraste modellerna? Kolla in vår guide om hur du flyger en DJI drönare.

Intresset för drönare har exploderat i Sverige. Idag uppskattas det finnas runt 500 000 civila drönare i landet. Men med friheten kommer ansvar. Regelverket är tydligt: en maximal flyghöjd på 120 meter och strikta regler för flygning nära människor och viktig infrastruktur. För att förstå detaljerna kan du läsa mer om svensk drönaranvändning och regelverk.

Vilken typ av drönare passar dig bäst?

Att välja sin första drönare kan kännas som en djungel. Marknaden svämmar över av modeller för allt från lek till avancerade yrkesuppdrag. Men alla drönare är inte skapta lika, och nyckeln till ett bra köp är att matcha dina egna ambitioner med rätt teknik.

Så, hur hittar man rätt? Börja med den viktigaste frågan: vad vill du göra med din drönare? Ditt svar kommer att leda dig mot rätt kategori, där varje typ har sina helt unika styrkor.

Den här bilden funkar lite som ett enkelt beslutsträd. Den hjälper dig att snabbt se vilken väg du ska gå beroende på om du är ute efter foto, racing eller bara vill ha kul.

Som du ser är det målet som styr valet. Att fundera igenom vad du vill uppnå innan du köper är A och O.

Leksaksdrönare – perfekt för nybörjaren

Är du helt grön på det här med drönare? Då är en leksaksdrönare den absolut bästa starten. De här modellerna är byggda för att tåla en smäll eller två, ofta med inbyggda skydd runt propellrarna som gör dem perfekta för att öva inomhus. De kostar inte mycket och låter dig lära dig grunderna utan att du behöver oroa dig för en dyr krasch.

Kameran är sällan något att hänga i granen här, om det ens finns en. Fokus ligger helt på att ha roligt och få in manövreringen i muskelminnet. Flygtiden är oftast kort, sällan över 10 minuter, men det är fullt tillräckligt för att få en känsla för spakarna.

Hobbydrönare – för foto och video i världsklass

Det här är den överlägset mest populära kategorin, och det är här de flesta entusiaster landar förr eller senare. Hobbydrönare, eller fotodrönare som de ofta kallas, är gjorda för en enda sak: att ta helt magiska bilder och videor från luften. De har högkvalitativa kameror som sitter på en 3-axlig gimbal – en smart stabilisator som ser till att dina filmer blir silkeslena, även när det blåser.

Funktioner som GPS, sensorer som undviker hinder och smarta flyglägen är standard. Drönaren kan följa efter dig automatiskt, flyga förprogrammerade rutter och till och med landa sig själv om batteriet börjar ta slut. Om du vill skapa grymt material för sociala medier eller bara dokumentera dina äventyr ur ett nytt perspektiv är en modell som DJI Air 3 Fly More Combo ett klockrent val. Den har en perfekt balans mellan prestanda och användarvänlighet.

Dagens hobbydrönare har ofta en flygtid på över 30 minuter. Det ger dig gott om tid att hitta den perfekta vinkeln utan att stressa.

FPV-drönare – för adrenalin och racing

FPV står för First Person View, och det är precis vad det låter som. Det här är en helt annan typ av flygning. Istället för att titta på drönaren från marken sätter du på dig ett par glasögon som visar exakt vad drönarens kamera ser – i realtid. Känslan är som att sitta i cockpit själv.

FPV-drönare är byggda för fart och akrobatik, inte för lugn och stabil filmning. De saknar ofta GPS och andra hjälpmedel, vilket ställer betydligt högre krav på dig som pilot. Den här kategorin lockar de som älskar adrenalin, oavsett om det handlar om att tävla på en bana eller köra "freestyle" i övergivna industrilokaler.

Kommersiella drönare – för proffs med specifika behov

I den absoluta toppen, både när det gäller pris och prestanda, hittar vi de kommersiella drönarna. Det här är inga leksaker, utan specialiserade verktyg som används av företag för att lösa konkreta problem. De är ofta modulära, vilket betyder att du kan byta ut kameran mot andra sensorer beroende på uppdraget.

Några vanliga användningsområden är:

• Lantmäteri och kartläggning: Skapar exakta 3D-modeller av landskap och byggnader.
• Inspektion: Kontrollerar vindkraftverk, kraftledningar eller hustak på ett säkert och effektivt sätt.
• Jordbruk: Analyserar hur grödorna mår med specialkameror för att maximera skörden.
• Säkerhet och övervakning: Ger en snabb överblick över stora områden vid exempelvis bränder eller olyckor.

De här drönarna är extremt robusta, har lång flygtid och kan bära tung utrustning. De representerar det allra senaste inom drönarteknik och är en investering för företag som vill jobba smartare.

Drönare i svenskt försvar och säkerhet

Drönare är idag ett helt oumbärligt verktyg för det svenska försvaret. De har förändrat spelplanen totalt.

Med obemannade farkoster kan Försvarsmakten få en knivskarp överblick över enorma områden utan att riskera en enda soldats liv. Det handlar om att se utan att synas, att veta vad fienden gör innan de ens anar att de är observerade.

Generellt sett delar man upp de militära drönarna i två huvudgrupper, var och en med sitt eget specialområde:

• Taktiska UAV (TUAV): Långdistansspaningens arbetshästar. De kan operera över 150 km bort och stanna i luften i timmar.
• Stridstekniska UAV (SUAV): Frontlinjens snabba ögon. De är mindre, kvickare och används för korta, intensiva uppdrag precis där det hettar till.

Taktiska drönare – ögonen i skyn

En taktisk drönare, eller TUAV, är byggd för en enda sak: uthållighet. Tänk dig en tyst observatör som cirkulerar på hög höjd, timme efter timme, och samlar in ovärderlig information med hjälp av högteknologiska sensorer.

Ett klassiskt exempel är UAV 02 Falken, en trotjänare som ofta syns under stora internationella övningar.

TUAV ger en direkt bild av vad som händer på marken. Denna realtidsinformation är guld värd och kan ge markstyrkor det avgörande försprånget.

Dagens taktiska drönare kan bära allt från värmekameror till avancerad signalspaningsutrustning, vilket ger en komplett lägesbild oavsett tid på dygnet.

• IR-kamera: Ser värme och rörelse i totalt mörker.
• Radar: Varnar för annalkande hot långt innan de syns.
• Krypterad kommunikation: Säkerställer att insamlad data inte hamnar i fel händer.

Stridstekniska drönare – snabbhet och precision i fält

När det handlar om att snabbt identifiera ett mål eller störa en fiendes framryckning nära fronten, då är det SUAV som gäller. De här drönarna är mindre, snabbare och otroligt manövrerbara.

Faktum är att drönare har varit en del av Försvarsmakten längre än många tror. Redan 1959 gjordes den första testflygningen med målroboten Rb 01 Jindivik. Historien är lång och fascinerande, och du kan läsa mer om den på Wikipedia).

Några av systemen som används idag inkluderar:

• UAV 01 Ugglan: Används för spaning på nära håll.
• UAV 02 Falken: Ger taktiskt stöd till mindre enheter.
• UAV 03 Örnen: En robustare modell med lång räckvidd.

Dessa system är avgörande för operationer i mörker, tack vare sina termiska kameror som gör natt till dag. Genom återkommande internationella övningar finslipas både taktik och teknik ständigt.

Utvecklingen går i en rasande fart. Framtidens drönare kommer kunna samarbeta i autonoma "svärmar" för att lösa komplexa uppgifter. Fördelarna är uppenbara:

• Ger beslutsfattare en bättre lägesbild i realtid.
• Minskar riskerna för personal på marken dramatiskt.
• Erbjuder en flexibilitet som är omöjlig att uppnå med bemannade system.

AI och svärmteknologi håller på att utvecklas för att göra framtidens uppdrag ännu effektivare och säkrare. Att ligga i framkant här är avgörande för Sveriges säkerhet.

Strategisk betydelse för Sveriges säkerhet

Drönare ger Sverige en helt annan flexibilitet och förmåga att reagera snabbt på hot. Genom att integrera dem med system på marken och till sjöss skapas en sömlös och komplett bild av vad som pågår.

Vid ett larm kan en automatiserad drönare vara på plats på bråkdelen av den tid det skulle ta för en mänsklig patrull.

1. Förstärkt gränsbevakning: Patrullering av stora och svårtillgängliga områden.
2. Snabba insatser: Vid incidenter som rör kritisk infrastruktur.
3. Internationellt stöd: Som ett effektivt verktyg i fredsbevarande operationer.

Tekniken utvecklas hand i hand med ett ökat fokus på cybersäkerhet och AI. Framtidens drönarflottor kommer troligen att kunna agera helt autonomt i svärmar, vilket öppnar för helt nya taktiska möjligheter och minskar behovet av att utsätta människor för fara.

"Drönare revolutionerar hur vi tänker kring övervakning och taktisk respons."
– Försvarsanalytiker

Några gyllene regler för militära drönaruppdrag:

• Planera noggrant: Ta alltid hänsyn till väder, vind och terräng.
• Säkra kommunikationen: All datatrafik måste vara krypterad.
• Underhåll systemen: Regelbundna kontroller är ett måste för driftsäkerheten.

Genom samarbete med allierade länder ser man till att systemen kan "prata med varandra" och dela data smidigt. Internationella övningar som Aurora är perfekta tillfällen att testa och finslipa detta samarbete i praktiken.

Utbildning och regelverk för militära drönarpiloter

Att flyga en avancerad militär drönare är inget man lär sig på en eftermiddag. Piloterna genomgår en stenhård utbildning med otaliga timmar i både simulatorer och verkliga övningar.

För att få hantera systemen krävs certifiering, och det finns ett strikt regelverk som styr allt från flyghöjder och avstånd till hur data får lagras.

• Maxhöjd kan vara upp till 1500 meter beroende på uppdrag.
• Strikta regler för kommunikation för att undvika störningar.
• Varje flygning loggas och analyseras noggrant i efterhand.

Reglerna uppdateras hela tiden i takt med att tekniken utvecklas. Målet är att hitta den perfekta balansen mellan operativ frihet och maximal säkerhet.

Sammanfattningsvis är drönare en absolut hörnsten i Sveriges moderna försvar. De är den perfekta kombinationen av teknik, taktik och träning för att möta dagens och morgondagens hot.

Med en ständig vilja att utvecklas och samarbeta ser framtiden för svenska drönare minst sagt ljus ut.

Så används drönare i olika branscher

Visst, drönare har blivit en vanlig syn för hobbyflygare och en del av modern krigföring, men det är inom det civila och kommersiella som den riktiga revolutionen pågår. Idag är en drönare så mycket mer än bara en flygande kamera. De har blivit specialiserade verktyg som ritar om kartan för hela branscher genom att erbjuda nya perspektiv, ökad säkerhet och en effektivitet som tidigare var otänkbar.

Från att inspektera svåråtkomliga vindkraftverk till att leverera paket direkt till dörren – dessa obemannade farkoster är nu en självklar del av vardagen för många yrkesgrupper. Deras superkraft ligger i förmågan att utföra monotona, farliga eller tidskrävande uppgifter snabbare och säkrare än någon människa.

Bygg och inspektion

Inom bygg- och fastighetsbranschen är en drönare som att ha ett par ögon som kan vara överallt på en gång. Tänk dig att slippa bygga dyra ställningar eller anlita klättrare för att inspektera ett tak eller en fasad. Med en drönare är jobbet gjort på en bråkdel av tiden, helt utan risk för personalen.

Med knivskarpa kameror kan de hitta sprickor, läckor och andra små defekter som är omöjliga att se från marken. Drönare används också för att skapa exakta 3D-modeller av byggarbetsplatser, vilket ger projektledaren en ovärderlig överblick. Problem kan identifieras och lösas långt innan de hinner bli kostsamma.

Jordbruk och skogsbruk

För en modern lantbrukare har drönaren blivit ett av de viktigaste verktygen i ladan. Genom att utrusta den med speciella sensorer kan man analysera hur grödorna mår och med kirurgisk precision se vilka delar av åkern som behöver mer vatten eller gödsel. Detta kallas precisionsjordbruk och resultatet är imponerande:

• Minskad resursanvändning: Vatten och gödsel hamnar bara där det verkligen behövs.
• Större skördar: Friskare grödor ger helt enkelt bättre avkastning.
• Mindre miljöpåverkan: Man undviker att övergöda och sprida onödiga kemikalier.

I skogen används drönare för att snabbt inventera skogsbestånd, planera avverkning och tidigt upptäcka angrepp från skadeinsekter eller tecken på sjukdomar.

En enda drönare kan täcka hundratals hektar på en dag – en uppgift som tidigare kunde ta ett helt team flera veckor. Den effektivitetsvinsten är enorm och förändrar hela arbetsflödet från grunden.

Räddningstjänst och allmän säkerhet

När varje sekund räknas kan en drönare vara skillnaden mellan liv och död. För räddningstjänsten har drönare blivit ett ovärderligt verktyg i skarpa lägen.

• Sök efter försvunna personer: En drönare med värmekamera skannar snabbt av stora, svårtillgängliga områden och kan hitta en person i totalt mörker eller tät skog.
• Överblick vid bränder: Vid en stor brand ger drönaren insatsledaren en live-bild av hur elden sprider sig. Det gör att man kan sätta in resurser där de gör mest nytta.
• Dokumentation av olycksplatser: Polisen använder drönare för att snabbt skapa en detaljerad översiktsbild av en olycksplats. Utredningen går snabbare och vägar kan öppnas för trafik igen på kortare tid.

Den här tekniken ger inte bara en bättre lägesbild, den gör också jobbet säkrare för räddningspersonalen.

Logistik och leveranser

Idén om att få paket levererade med drönare har gått från science fiction till verklighet. Företag som Amazon testar och rullar ut system där små, lätta paket flygs direkt hem till kundens trädgård på under en timme. Det är särskilt användbart i glesbygden där vanliga leveranser kan vara både långsamma och dyra.

Men det stannar inte vid paket. Drönare används också för att inventera stora lager. En autonom drönare kan flyga runt på natten, skanna streckkoder och se till att lagersaldot stämmer – helt utan mänsklig hjälp. För att hantera föremål kan en drönare till och med utrustas med en gripklo som gör det möjligt att plocka upp och flytta objekt med precision.

Utvecklingen är inte begränsad till land. Svenska militära drönare har nyligen visat framfötterna internationellt, vilket visar att möjligheterna i princip är oändliga.

Förstå de svenska reglerna för drönare

Att susa fram i skyn med en drönare kan kännas som ren frihet. Tänk dig luftrummet som en stor gemensam lekplats – alla måste följa samma regler för att ingen ska krocka. I Sverige, liksom i resten av EU, styrs drönarflygningen av ett regelverk som bygger på enkel matematik: högre vikt och närmare människor → högre krav på dig som pilot.

De flesta hobbyflygare hamnar i öppna kategorin, där riskerna är som lägst. Men innan du trycker på take-off, låt oss dyka ner i vad det egentligen innebär.

Den öppna kategorin och drönarkort

I öppna kategorin finns tre undernivåer, A1, A2 och A3, sorterade efter vikt och var du flyger:

• A1: För superlätta drönare (< 250 g) eller C1-märkta upp till 900 g. Du får flyga nära människor – men aldrig rakt över folksamlingar.
• A2: Gäller C2-klassade drönare. Du kommer närmare folk än i A3, men måste hålla ett säkerhetsavstånd och visa större teoretisk kunskap.
• A3: Här hör tunga drönare (upp till 25 kg) hemma, långt från människor och bebyggelse. Minst 150 meters avstånd är ett måste.

För de flesta drönare med kamera – även de över 249 g – krävs två saker:

1. Registrera dig som operatör hos Transportstyrelsen.
2. Klara ett gratis onlineprov för att få ditt drönarkort (A1/A3).

Ett drönarkort är din biljett till trygg flygning. Det bevisar att du har koll på reglerna och kan hantera din farkost säkert.

Checklista för säker flygning

Oavsett kategori finns fyra grundregler som du aldrig får glömma:

• Håll drönaren inom synhåll (VLOS): Aldrig bara via skärm eller FPV utan hjälpgivare.
• Maxhöjd 120 meter: För att undvika bemannad luftfart.
• Minst 5 km från flygplatser: Kolla alltid Luftfartsverkets drönarkarta innan start.
• Respektera privatlivet: Filma inte människor eller privata tomter utan tillstånd.

Fotografering och spridningstillstånd

Att låta en kamera glida över landskapet är som att måla med ljus. Men i Sverige behöver du tillstånd från Lantmäteriet om du planerar att publicera dina flygbilder eller filmer – oavsett om det är på sociala medier, en blogg eller i tryckt form.

Vissa områden är helt avstängda för drönare och fotografering, så kallade skyddsobjekt. Exempel:

• Kärnkraftverk
• Fängelser
• Militära anläggningar

Bryter du mot dessa regler riskerar du kraftiga påföljder. En noggrant planerad rutt är A och O för att du ska kunna njuta av varje flygtur – både säkert och lagligt.

Så väljer du rätt drönare för dina behov

Att kliva in i drönarvärlden kan kännas lite överväldigande i början. Marknaden är full av modeller, funktioner och prislappar som alla slåss om din uppmärksamhet. Men nyckeln till ett lyckat köp är faktiskt ganska enkel: börja inte med att jämföra specifikationer. Ställ dig själv den viktigaste frågan först: vad vill du egentligen göra med din drönare?

Svaret är din kompass. Drömmer du om att fånga episka landskapsvyer från ovan, tävla i snabba FPV-lopp eller bara ha en kul pryl att flyga med på semestern? Varje syfte pekar mot olika typer av drönare. Genom att definiera ditt mål kan du lättare sålla bort tekniken du inte behöver och undvika att betala för finesser som ändå bara samlar damm.

Budget och ambition

Självklart sätter budgeten gränserna, men se den i relation till dina ambitioner. En billigare nybörjardrönare är ett suveränt sätt att lära sig grunderna, men den kommer inte att kunna leverera de där knivskarpa 4K-filmerna du sett på YouTube. Om foto och video är din grej kan det vara värt att spara lite extra för en modell med en vassare kamera och bättre stabilisering.

Det handlar om att hitta rätt balans. Den dyraste drönaren är inte automatiskt bäst för alla. Den kan ha avancerade funktioner som är onödigt krångliga för en nybörjare, vilket lätt leder till frustration istället för flygglädje.

Viktiga funktioner att hålla utkik efter

När du har en tydlig bild av ditt syfte och din budget är det dags att kika närmare på tekniken. Vissa funktioner är helt avgörande för hur rolig flygningen blir och hur bra dina bilder och filmer kommer att se ut.

• Kamerakvalitet: För foto och video är upplösning (4K är en bra standard), sensorstorlek och gimbal-stabilisering A och O. En 3-axlig gimbal är nästan ett måste för att få silkeslena filmer, även när det blåser lite.
• Flygtid: De flesta moderna hobbydrönare klarar runt 30 minuter på ett batteri. Planerar du längre flygningar är ett paket med extrabatterier en smart investering.
• Räckvidd: Den här siffran talar om hur långt bort från kontrollen du kan flyga. För de flesta räcker ett par kilometer gott och väl, eftersom du enligt reglerna ändå måste ha drönaren inom synhåll.
• GPS och hinderavkänning: GPS är standard idag och ger stabilitet och smarta funktioner som "Return to Home". Sensorer som känner av och undviker hinder gör flygningen otroligt mycket säkrare, speciellt när man är ny.

Att välja drönare är som att välja ett verktyg. Du köper inte en slägga för att slå i en liten spik. Matcha drönarens styrkor med uppgiften du vill lösa för att få bästa möjliga resultat och mest valuta för pengarna.

För dig som vill grotta ner dig i en specifik modell finns det ofta massor av bra information att hitta. Om du till exempel sneglat på en liten men kraftfull drönare kan du läsa vanliga frågor och svar om DJI Mini 4 Pro för att se om den är rätt för dig.

Att göra sin hemläxa lönar sig alltid i längden. Genom att förstå de här grunderna kan du fatta ett smart beslut och välja en drönare som kommer att ge dig glädje och fantastiska resultat i många år framöver.

Vanliga frågor och svar om drönare

Drönarvärlden är full av spännande möjligheter, men den kan också väcka en del frågor – särskilt kring regler och vad som faktiskt gäller i luften. Här har vi samlat svar på de vanligaste funderingarna, oavsett om du precis packat upp din första drönare eller redan är en van pilot.

Behöver jag ett drönarkort för att flyga?

Det korta svaret är: det beror på din drönare. För nästan alla drönare med kamera som väger över 250 gram måste du registrera dig som operatör hos Transportstyrelsen. Piloten som flyger måste dessutom klara ett onlineprov för att få ett så kallat A1/A3-drönarkort.

Men flyger du en av de minsta drönarna under 250 gram (C0-klass) slipper du kravet på utbildning. Kom bara ihåg att du ändå måste följa de grundläggande reglerna, som att alltid ha ögonkontakt med drönaren.

Hur högt och långt får jag flyga?

Enligt de EU-regler som gäller i Sverige får du flyga max 120 meter över marken. Denna gräns är superviktig för att undvika krockar med flygplan och helikoptrar.

Du måste också alltid ha din drönare inom synhåll, eller VLOS (Visual Line of Sight) som det kallas. Det betyder att du ska kunna se den med blotta ögat, utan kikare eller skärm. Att flyga längre bort kräver specialtillstånd och är reserverat för mer avancerade uppdrag.

Att alltid ha ögonen på drönaren är inte bara en regel – det är din bästa försäkring för en säker flygning. Då kan du snabbt reagera om ett hinder dyker upp eller om något oväntat händer.

Får jag fotografera var som helst?

Nej, här finns det viktiga begränsningar. Om du vill sprida dina flygfoton eller filmer, till exempel på sociala medier eller din hemsida, måste du ansöka om spridningstillstånd från Lantmäteriet.

Du måste också alltid respektera folks integritet och undvika att filma över privata tomter. Dessutom är det strikt förbjudet att flyga och fota över skyddsobjekt som kärnkraftverk, fängelser och militära områden. Att ha koll på detta är A och O för en problemfri flygning.

---

Behöver du uppgradera din utrustning eller letar efter de bästa tillbehören? Hos ActionKing hittar du Nordens största utbud av allt för din drönare, från propellrar och filter till väskor och batterier. Utforska hela sortimentet på https://actionking.se.